Gunnar Nicholson

Gunnar Nicholson föddes 11 juni 1893 i Makrismåla, Älmeboda socken utanför Växjö. Föräldrarna hette Mathilda och Alfred Niklasson. Fadern var lantbrukare och trävaruhandlare.

Gunnar Nicholsons första anställning var på näraliggande Konga sulfitfabrik där han fick ett oavlönat arbete. På den tiden krävdes ett års industripraktik innan man kunde påbörja ingenjörsstudier vid Chalmers Tekniska Högskola. Gunnar Nicholson tröttnade dock på Konga och dess chef och fortsatte vid Kallinge Järnverk där han fick lön. 1916 blev han civilingenjör i kemisk teknologi vid Chalmers. Efter fyra år vid olika massa- och pappersbruk i Sverige flyttade han först till Kanada och sedan till USA för att där skapa sig en framtid. 1928 gifte han sig med Lillian Greenough i Montreal. Äktenskapet förefaller ha blivit barnlöst.

Under 10-årsperioden 1931-1941 var han ansvarig för uppbyggnaden av inte mindre än sex massa- och pappersfabriker. Vid 63 års ålder lämnade han en befattning vid dåvarande Union Bag and Paper Corporation, som senare uppgick i Union Camp Corporation, och åtog sig att som VD och styrelseledamot i Tennessee River Pulp and Paper Co. bygga en sulfat- och linerboardfabrik i Conuce, Tennessee. Där stannade han till pensioneringen 1968. 

Gunnar Nicholson. Porträttet är taget av Jean Raeburn, N.Y.

Gunnar Nicholson avled 12 maj 1988 vid 94 års ålder. Han tilldelades TAPPIs guldmedalj 1954. Han var en erkänt god organisatör och fungerade som något av en företagsdoktor enligt en artikel i ”Älmebodaboken” 1988 skriven av vännen Lennart Stockman, VD vid Svenska Träforskningsinstitutet 1968-1985.

Vid ett besök i Sverige 1984 offentliggjorde Gunnar Nicholson under en middag fyra donationer om vardera en miljon dollar. Tre av dessa avsåg att genom stipendier stödja forskarutbyte mellan USA och Sverige. En av donationerna rör det medicinska området och en annan det skogliga, placerad vid North Carolina State University.

Den för NPH-kretsen intressanta donationen rör massa- och pappersområdet och bär namnet ”The Gunnar and Lillian Nicholson Graduate Fellowship”. Donationen placerades vid Institute of Paper Chemistry i USA med Svenska Träforskningsinstitutet, KTH och Chalmers Tekniska Högskola som medbestämmande vad avser donationens utnyttjande inom ramen för dess statuter. Den fjärde donationen gick till ingenjörsföreningen TAPPI i USA för årlig utdelning av ett pris om cirka 500 000 kronor och som ersatte den tidigare ”TAPPI Gold Medal”.

Den förste som tilldelades ”the Gunnar Nicholson Gold Medal Award” var Lennart Stockman 1985. Det kan tilläggas att Gunnar Nicholson långt tidigare donerat pengar för att möjliggöra för yngre svenska forskare att bedriva ettåriga studier i USA.

Gunnar Nicholson var mån om sin hembygd. Redan 1952 instiftade han en fond för studiestipendier till minne av sina föräldrar. I en anteckning från 1983 noterade han: ”This fund grew very rapidly to about $ 100 000”. I ett brev framförde kyrkoherden Nils Lindell Älmeboda församlings “varma tack för den storslagna gåvan”. I dag utdelas årligen en summa till var och en av ett dussintal universitets- eller högskolestuderande, som endera har sina föräldrar boende i Älmeboda socken eller som själva är hemmahörande där. Han instiftade sedan ytterligare en studiefond till förmån för yrkesutövare i Älmeboda socken.

Mecenaten Gunnar Nicholson var uppenbarligen mån om att hans tillgångar skulle komma till nytta och särskilt då inom forskningen och han var mån om sitt fädernesland. Man kan kanske säga att han samtidigt skapade sig ett eftermäle, eftersom donationerna alltid har namnet Nicholson knutet till sig. Som ett exempel har han till sockenstugan i Rävemåla överfört samtliga sina medaljer och andra hedersbetygelser som finns att bese i ”Nicholson rummet”. Bland dessa medaljer finns, förutsätter jag, Gustaf Dahlén medaljen som av Chalmers kan tilldelas förtjänstfulla personer som examinerats vid högskolan.

 

 

 

Kommentarer inaktiverade.